Utan snus i trettio dagar, försmäktar vi på denna ö.
- Pippi Långstrump

Luktar svett och låssas vara väldigt upptagen vid datorn för att slippa hjälpa till i köket. Har tappat barnasinnet och tålamodet, jag vill inte leka med dina "bratz" för jag vet inte hur man gör.

too hot to handle
too cold to hold

Ibland känner jag mig så fruktansvärt missanpassad. Ni vet, när man hamnar i situationer där alla känns så jävla coola, medvetna och allmän lyckade. Och konstnärliga. Och snygga. Och alla känns så begåvade och intressanta, med asintressanta liv och såntdär. I sådana situationer brukar jag rysa inombords. Så känner jag att jag försöker passa in och så går det liksom inte riktigt. Jag inser ganska snabbt att jag nog bara är en vanlig jävla tjej med ett vanligt jävla liv. Är kanske ganska vanligt normalbegåvad och är kanske ganska vanligt cool... Är nog också rätt vanligt intressant och har väl en vanlig konstnär inom mig. Orkar ej sitta och dricka rövin och prata om massa sofistikerade saker. Orkar inte diskutera performancekonst i en timme. Hur mycket finns det att säga om performancekonst liksom? Nä. Jag tror bara jag vill bli en vanlig jävla skådis utan att behöva sitta och analysera dom tusentals vägskäl man kan mötas av.

Imorgon ska jag jobba. Jag hoppas ni förstår hur glad jag är för detta. Även om jag ska till en håla och även om jag ska jobba i tio timmar. Sen ska det åkas buss till Italien där solen kommer att rädda oss och havet kommer gunga våra kroppar. Där bekymmer försvinner och livet bara är en pastatallrik med Guiseppe och una birra, grazie.

Har glömt p-pillerna ca 50 gånger denna veckan. Inte bra tänker jag och hoppsan jag kan bli gravid och åh nej dumma dumma mig.
Men sen tänker jag en gång till, och då tänker jag att jaha. När låg jag senast egentligen? När kommer jag få ligga nästa gång? Spelade det där glömda pillret nån större roll egentligen?
Och då känns allt plötsligt så sorgligt.

Toapappret är slut igen.
Vilket innebär snyta sej i tidningspapper, torka kisset i trosorna och för allt i världen inte bli bajsig.
Men efter frukost kaffe och snus är det inte lätt att hålla tillbaka. Då är det tur att man bor nära folketspark.
Jag älskar folketspark!

Har "svaaartskalle stoltast i staaaden" på hjärnan och det stör mig något oerhört då jag hatar den låten med nästan varenda liten cell i min kropp. Jävla Daniel Adams Ray, vem tror du att du är?

Igår var vi ute och jag fick en insikt.. Det här med att bli groupie. Jag kan ändå tänka mig att bli groupie. Tänk vad jävla nice liv ändå. Hänga omkring med ett ascoolt band som man ligger med. Åka jorden runt och vakna upp på konstiga platser, börja varje dag med kaffe och kuk, avsluta varje dag med orgier och knark. Nä skoja. Gillar inte knark. Men allt annat känns jävligt bra faktiskt. Tänk vilken totalomvändning livet skulle få just nu om man bestämde sig för att bli groupie. Tänk hur spännande tillvaron skulle sett ut för en gångs skull.

Jag levde inte upp till det här med att bli groupie riktigt igår men jag kan ju säga att jag påbörjat min process och är på jävligt god väg. Vem vet när man försvinner in i dimman. Inte jag i alla fall. Har också märkt att det är väldigt kul att försvinna in i dimman, alltså väldigt, väldigt kul. Man hamnar på så jävla märkliga platser. Igår var vi till exempel på Hogwarts.

asså ni skulle bara sitta här bredvid mig nu. Ni skulle känna odören som kryper sig upp från mina fötter och slår en i ansiktet. Den är störd. Jag har inte duschat sen tisdagmorgon, och då har jag varje dag gått långa promenader i skor utan strumpor. Det är den odören som kryper sig upp och det är ganska fett faktiskt.

Dagar som dessa. Gudars ja. Vad ska jag säga? Dagar då arbetslösheten tar över, dagar då varje dag flyter samman och man bara känner att man sitter fast och dagar då man drömmer om ett galet liv där ingen dag är lik den andra, där Pablo Juan kommer ridandes på en ko, där saker och ting ser jävligt annorlunda ut helt enkelt... ja, dagar som dessa är det jävligt gött att sätta på Lady Gaga och försöka leva för dagen.

THERE AIN'T NO REASON YOU AND ME SHOULD BE ALONE
TONIGHT YEAH BABY TONIGHT YEAH BABY
I GOT A REASON THAT YOU'RE WHO SHOULD TAKE ME HOME TONIGHT
I NEED A MAN THAT THINKS IT'S RIGHT WHEN IT'S SO WRONG

PULL ON YOUR SHADES CUZ I'LL BE DANCING IN THE FLAMES
TONIGHT YEAH BABY TONIGHT YEAH BABY
I'M ON THE EEEEDGE OF GLOOORY

ses kanske ikväll då.

Idag mår jag djävulskt illa och har en mage uppsvälld likt en zeppelinare. Är förmodligen gravid.

Eller så beror det på att jag ätit tre kokta korvar med bröd plus jordgubbstårta. Jag vet inte. Svårt att hålla reda på kroppens olika beteende. Svårt att veta om man har pms eller bara är allmänt trött. Svårt det här med kvinnokroppen och dess konsekvenser, vad är på riktigt och vad är pms? För pms-känslor är på låtsas. Eller? Någon som har ett svar? Och när har man pms jag har inte fattat det. Veckan innan blodet börjar rinna eller under ägglossningen, dvs två veckor innan asså jävla skit fattar fortfarande inte hur det hänger ihop trots otaliga mens-snack under mellan och högstadiet. Trots att jag läste Libresse mens-bok 100 gånger när jag var tolv så fattar jag ingenting.
 Hejdå.

Jag behöver något eller någon som tar mig med storm. Behöver bli "blown away" som det heter. Jag är så fruktansvärt känslomässigt uttråkad. Jag överväger till och med att ställa mig på torget och skrika "WHAT DO YOU WANT FROM ME? HUH?" som hon i jag vet vad du gjorde förra sommaren, bara för att nåt ska hända. Vad som helst. Lite jävla passion ska det vara så svårt att få. Snälla nån vem som helst, kom och ta mig med STORM, rid iväg med mig på en ko eller vad fan som helst (obs inte vit häst, jag är väl ingen klyscha heller) och samlaga hela natten på nån jävla kulle eller nånting. Eller varför inte i en trappuppgång?

Nä. Livet, nu tar vi och skärper oss tillsammans och gör något åt det här. Meet me halvvägs.