Nu ska jag tala om en sak för er. En hemlighet ska avslöjas! Spännande.

Jo, så här är det: det finns en sorts människor som jag har väldigt, väldigt svårt för. Jag skulle till och med våga säga att jag avskyr dom här människorna. Kanske kan man inte säga att det är en sorts människor utan mer en viss personlighet en del människor har eller lägger sej till med. Det kan vara just därför jag har så svårt för dom, för att det inte känns helt äkta och från hjärtat.

Men okej, nu kommer det. Jag avskyr personer som försöker vara gulliga och sexiga på samma gång. Oftast är det tjejer, tyvärr. Ni vet blink-blink bambiögon som pratar babyspråk med brösten up-pushade till hakan och urringning ner till fittan. Pratar oftast inte om något viktigt eller nått som man kan ha olika åsikter om, fniss-skrattar mycket, bär gärna tajt-svart och visar mycket hud. Otroligt uppmärksamhetskrävande är dom också. Ni vet vilka jag menar, herregud.

Iallefall har jag funderat på varför jag stör mej så otroligt. Det måste ju vara något som ligger i mej, tror jag.. Det är inte som att dom tvingar mej att umgås med dom direkt, eller ens titta på dom. Men ändå blir jag fasligt provocerad bara jag ser en på andra sidan krogen och dör lite inombords av min egen vrede..


Här har ni ett praktexempel, varsågoda. Dålig musik gör du också hemska människa.