Jag kan bli provocerad av glada människor. Det känns fel att jag blir det, varför blir jag det? Det är väl jättebra att folk inte är bittra och cyniska. Jag hatar egentligen cynism, och tycker det är skitjobbigt med folk som klagar på allt. Men ändå, när någon ler mot mig på stan blir jag inte glad utan tänker " Vafan är det med dig vad är det som är så jävla roligt". VARFÖR BLIR JAG INTE BARA GLAD.

Ska sluta med detta nu, ska uppskatta glädjen och kasta små blommor på folk. Det är väl så man sprider glädje?