Det känns kul att den här bloggen lever lite i alla fall. Fastän vi inte är tre fittor under ett och samma fittak längre så är det gött att vi fortfarande har fitterier levande inom oss. Vill passa på att säga hej till er därborta i Svalöv. HEJ!!

Här i Malmö är saker och ting som saker och ting ska vara. Lite roliga, lite trista, men mest roliga. Lever och frodas gör jag. Mer eller mindre. Ibland undrar jag hur jag hinner med livet. Men det känns bra att jag gör det, annars hade jag nog blivit besviken på mig själv.
Idag har jag blandannat skrivit en reflektion, och nu sitter jag här och undrar vad det är jag egentligen har skrivit. Märklig känsla det där. Att inte riktigt veta. Lite jobbig, påfrestande liksom. Fast så kan jag nog känna med det mesta här i livet, inte bara när jag skriver en reflektion. Vad är det jag gör egentligen? Hehehehe nä, det är nog lika bra att bara göra och inte tänka så mycket. Tänk vad mycket man tänker. Man bara tänker och tänker och tänker. Och till slut tänker man så mycket att man slutar göra. Ni förstår nog inte vad jag menar, men det är lugnt för jag tror jag fattar.

Något ni borde tänka på att göra är att läsa en eller annan Katitzi-bok. Till exempel den här, den har jag precis läst och den, ska jag ta och säga er, är en hejdundrande bok.

 
Sen kan ni även ta och njuta av den här hejdundrande videon...
http://youtu.be/FIQ2Rxh1k9Y