Fortfarande. Fenomenet återkommer med lite för jämna mellanrum. Får jag lov att presentera *paaamtadaaadaaaaaaaam* : Män och deras sinnessjuka förmåga att ta sej själva på så jävla stort allvar!
Det är helt fantastiskt. Hela planeten jorden och universum snurrar och kretsar kring dom. Måste vara en ganska stor känsla, liksom mäktig va? Känns i hela kroppen? Och det enda vi kvinnor gör är att vi sitter och väntar på er.

Det här med att män förväntar sej att vi ska sitta och vänta på dom och deras självupptagna liv.. På fullaste allvar, tror ni att vi sitter och väntar snällt på er medan ni ska bli klara med vad-fan-det-nu-är-ni-måste-reda-ut-först? Herregud. Som om vi inte har något bätte för oss än att vänta på er och era behov? Vi har också behov, stora jävla behov ska jag ta och säga er. Och ska det va, ska det fan va på bådas villkor. Vi väntar inte på någon man som låter oss vänta. Har fått nog av självupptagna, egocentrerade jävlar som inte ser att vi är ett kap utan dess like.

Håller slutligen med nedanstående starkt.
Ett visdomsord till alla män: Såhär är det, alltså faktiskt, tro det eller ej. Vi vill inte gifta oss och skaffa barn med er bara för att vi vill ligga med er. Vi blir inte kära i er så fort er penis nuddar vår vagina.
Kloka ord som är värda att lägga på minnet och som förhoppningsvis kommer att hjälpa er mycket i framtiden.